Spaning från bemannade flygplan är en etablerad metod för att upptäcka bränder i Norden. Klimatförändringarna ökar risken för bränder också i Nordeuropa, och därför behövs gränsöverskridande samarbete. Slutrapporten om forskningsprojektet FIRBAR behandlar olika brandspaningsmetoder i Barentsregionen i Finland, Sverige och Norge.
Rapporten FIREBAR – Developing wildfire observation in the Barents region gör gällande att spaning från bemannade flygplan är en etablerad metod för att upptäcka bränder i Finland, Sverige och Norge. Spaningen genomförs ofta av frivilliga i flygklubbar som flyger enligt en förutbestämd rutt, längs vilken de håller utkik efter rök och bränder i terrängen.
Förutom frivilligkrafter kräver flygspaningen samarbete mellan myndigheter, räddningsväsenden, kommuner, flygklubbar och tjänsteleverantörer. Administrativt sett organiseras flygspaningen på nationell nivå i Finland, på regional nivå i Sverige och på lokal nivå i Norge.
Nordiskt samarbete behövs i bekämpningen av terrängbränder
Experter som arbetar med övervakning av skogsbränder intervjuades för FIREBAR-projektets rapport.
De intervjuade ansåg att bemannad flygspaning är en bra metod, i synnerhet i vidsträckta, glesbefolkade områden med besvärlig terräng. Tillgången på frivilliga nämndes som en utmaning för flygspaningen.
Myndigheterna var intresserade av möjligheterna med obemannad luftfart och satellitteknik. Samtidig användning av flera metoder skulle kunna bidra till att terrängbränder upptäcks i ett tidigare skede, även i sådana väderförhållanden där flygplan inte kan operera. Luftfartsorganisationer och flygklubbar nämnde höga driftskostnader och långsam dataöverföring som svagheter i de tekniska alternativen.
De olika aktörerna inom flygspaning ansåg att det internationella, i synnerhet det gränsöverskridande nordiska samarbetet, var värdefullt. De intervjuade konstaterade att problemen med terrängbränder är likartade i Norden, och därför borde bränderna bekämpas tillsammans.