Den viktigaste beredskapsartikeln saknas hos väldigt många finländare
Finländarna har tämligen bra beredskap jämfört med grannländerna, men det viktigaste, alltså flaskvatten saknas hos två tredjedelar. Bäst beredskap har finländarna när det gäller mediciner, batterier, fick- eller pannlampa samt livsmedel för tre dagar. I en nyligen genomförd enkätundersökning av Räddningsbranschens Centralorganisation i Finland kartlades medborgarnas beredskap för störningar i Finland, Sverige, Norge, Danmark och Estland.
Alla finländare har inte tillräcklig beredskap för störningar, även om finländare placerar sig bra internationellt. Beredskapen bland finländare, svenskar, norrmän, danskar och estländare jämfördes i en enkätundersökning av SPEK.
Sämst klarade sig finländarna när det gäller vatten, precis som respondenterna i de andra länderna. Mindre än en tredjedel har vatten på flaska för minst tre dagar. Det behövs till exempel vid ett långt strömavbrott.
– Alltför många litar på att det alltid kommer vatten ur kranen. Vatten är viktigt och människan behöver ungefär två liter vatten att dricka per dag, betonar Essi Kulju, beredskapsexpert vid SPEK.
Finländarna har flest rena hinkar med lock eller dunkar jämfört med grannländerna. Med en ren hink kan man hämta vatten från tillfälliga vattenposter som grundas under långa strömavbrott och störningar i vattendistributionen.
Ungefär hälften av finländarna anser att deras beredskap är bra och hälften att den är dålig
Av de finländska respondenterna anser 47 procent att deras egen beredskapsnivå är ganska eller mycket bra. Den vanligaste orsaken till en bra beredskapsnivå är tanken att beredskap på eget initiativ är allas ansvar. Den näst vanligaste orsaken att ha bra beredskap är den egna livsstilen.
Nästan 90 procent av de finländska respondenterna uppger att de har nödvändiga läkemedel, batterier och en fick- eller pannlampa hemma. Dessutom har cirka 80 procent mat för minst tre dagar samt första hjälpen-utrustning enligt den nationella rekommendationen om 72-timmars beredskap.
– Å andra sidan anser över hälften av alla respondenter att deras egen beredskapsnivå är ganska eller mycket dålig. Den vanligaste orsaken till bristfällig beredskap är att man inte har kommit att tänka på beredskap, säger Tuula Kekki, forskningschef på SPEK.
– Beredskapen bör vara en del av vardagen. Till exempel reparationer i rörledningar kan avbryta vattenförsörjningen eller vinterstormen kan orsaka elavbrott. I dessa situationer underlättar det om man i förväg har tänkt på att det åtminstone finns flaskvatten och mat hemma, påminner Kulju.
En av anledningarna till dålig beredskap är att man litar på att samhället fungerar trots störningar.
Det finns skillnader mellan grannländerna i hur man klarar ett långt strömavbrott
Beträffande långa strömavbrott fanns det skillnader mellan länderna. Majoriteten av finländarna bedömde att de skulle klara sig högst tre dagar. Norrmännen bedömde att de skulle klara sig utan el längst, sju dagar, och svenskarna näst längst, fem dagar.
Utöver förnödenheter omfattar beredskap även kunskap och färdigheter. Tre av fyra finländska respondenter bedömde att de kunde laga mat utan el.
Finländarna visste också bättre än respondenterna i de andra länderna hur man söker information när internet inte fungerar.
– Ändå har under hälften av finländarna en radio som fungerar med batterier. Det är det bästa sättet att få information om webben inte fungerar. Det lönar sig att skaffa en batteridriven radio och batterier i tid före störningar, säger Kulju.
Respondenter från Finland, Sverige, Norge, Danmark och Estland, 1 000 från varje land, deltog i enkätundersökningen som SPEK lät göra på nätet i oktober 2024. Undersökningen finansierades av Försörjningsberedskapscentralen.
I Sverige och Estland rekommenderas att människor har beredskap för en vecka, medan rekommendationen för beredskap är tre dagar i Finland, Danmark och Norge. Följaktligen tillfrågades respondenterna från Sverige och Estland om tillräcklighet i livsmedel och flaskvatten i en vecka.