Finländarnas beredskapsnivå oförändrad – många skulle ändå inte klara ett vattenavbrott i mer än två dagar
En tredjedel av medborgarna anser att deras beredskap ligger på en ganska god eller mycket god nivå. Ändå skulle upp till 60 procent inte klara mer än två dagar utan rinnande vatten och mer än 40 procent skulle inte klara sig utan elektricitet. Det här visar en färsk undersökning som Räddningsbranschens Centralorganisation i Finland har gjort. Längst trodde sig respondenterna klara sig utan apotekstjänster, kollektivtrafik och egen bil.
SPEK:s åttonde enkät om medborgarnas självberedskap och kristålighet visar att medborgarnas beredskap har legat på en relativt oförändrad nivå under 2020-talet, trots en liten nedgång. Rysslands anfall mot Ukraina och energikrisen påverkade finländarnas beredskap klart mer än corona enligt undersökningen.
Av respondenternas svar framgick att kriget i Ukraina och energikrisen främst påverkat deras beredskap så att de skaffat sig reservförråd och en fick- eller pannlampa. Respondenterna hade också funderat på vart de skulle kunna ta sig vid fara.
– Jag blev förvånad av att många inte förberett sig på ett vattenavbrott. Det är få som har vatten att dricka eller tvätta sig med om det blir vattenavbrott. Betydelsen av vatten när det gäller beredskap bör absolut lyftas fram, säger Vilma Ristikangas, projektarbetare vid SPEK och den som gjorde undersökningen.
De störningar som finländarna är mest förberedda på är bränder, olyckor i hemmet och cyberbrottslighet. Enligt egen bedömning är medborgarna sämst förberedda på strålningsolyckor, översvämningar och stormar.
– De som anser att deras beredskap varken är dålig eller bra är lika många som för två år sedan. Det verkar som om många kanske inte vet vad bra eller dålig beredskap innebär, säger Ristikangas.
Unga söker mer aktivt information om beredskap
En ny fråga i enkäten handlade om huruvida medborgarna själva sökt information om beredskap.
Unga i åldern 18–34 hade sökt information mest aktivt. Totalt hade var femte respondent, dvs. 22 procent, sökt information om beredskap på eget initiativ. Enligt undersökningen har 44 procent av finländarna tagit del av information som gäller beredskap. Vidare visade svaren att den som redan tagit del av information om beredskap är mer benägen att själv söka mer information.
– Upp till 77 procent av dem som sökt information upplever att det inte är överdrivet att skaffa reservförråd. Av alla respondenter ansåg 60 procent att det är nödvändigt med reservförråd. Det här visar att det är viktigt att medborgarna får information om beredskap, säger Ristikangas.
Den vanligaste orsaken till bristande beredskap är att man inte tänkt på saken eller att man inte är intresserad. Alla vet inte heller hur de kan förbättra sin beredskap. Många litar också på att samhället fungerar tillräckligt bra under en störning.