Frivilliga brandkårer skapar årlig samhällsnytta på 1,25 miljarder euro
Samhället gynnas av de frivilliga brandkårernas verksamhet med 1,25 miljarder euro varje år. Nyttan består framför allt av värdet på de liv och den egendom som räddats. Det visar en utredning som genomförts av Räddningsbranschens Centralorganisation i Finland i samarbete med Sosped Center. Utredningen gäller endast så kallad frivillig brandkårsverksamhet, dvs. avtalsbrandkårer och FBK-verksamhet, inte räddningsverk.
Värdet på de finländska brandkårernas samhällsnytta har för första gången bedömts i euro. Enligt utredningen är den genomsnittliga årliga kostnaden för en frivillig brandkår 146 000 euro, medan samhällsnyttan av en brandkår är 1,7 miljoner euro.
– Den årliga samhällsnyttan på över en miljard euro som frivilliga brandkårer skapar kan vara överraskande stor. Alla kanske inte känner till att det i stora delar av landet är avtalsbrandkåren som är först på plats vid en olycka. Brandkårerna utför också ett aktivt säkerhetsarbete genom att utbilda andra och hjälpa människor till vardags i lokalsamhället, säger Petri Jaatinen, brandkårschef vid SPEK.
Det samhälleliga värdet av brandkårsverksamheten består av avtalsbrandkårernas räddningsverksamhet, brandkårernas hobbyverksamhet samt det säkerhetsarbete som brandkåristerna utför i sin vardag.
Den största ekonomiska nyttan som frivilliga brandkårer skapar består av det kalkylerade värdet på räddade liv, totalt cirka 730 miljoner euro, och på räddad egendom, totalt cirka 500 miljoner euro.
Utredningen gjordes med hjälp av SROI-metoden, där de sociala effekterna ges ett visst penningvärde i kostnads- och nyttokalkylernas totalsumma. SROI står för Social Return on Investment.
Vid analysen beräknas en så kallad SROI-kvot, där värdet av nyttan divideras med värdet av kostnaderna. Till exempel innebär en SROI-kvot på 2 att nyttan av varje investerad euro är två euro.
Utredningen visar att brandkårens verksamhet beräknas skapa ett ekonomiskt värde på cirka 11,74–14,49 euro för varje euro som investeras i verksamheten.
Brandkåristerna räddar ett liv varje dag
På årsnivå ansvarar brandkåristerna för att rädda 360 personer från omedelbar livsfara. Brandkårernas och brandkåristernas förmåga att stärka säkerhetskompetensen i lokalsamhället lyfts också fram som en viktig påverkande faktor i utredningen. Brandkårerna stärker den allmänna säkerheten genom säkrande av evenemang, säkerhetskommunikation och genom att ge utbildning i säkerhetsfärdigheter.
En annan viktig sak som framgår av utredningen är betydelsen av det självständiga säkerhetsarbete som brandkåristerna utför i sin vardag. På så sätt påverkar de säkerhetskunskaperna i 290 000 hushåll varje år och förebygger tiotals bostadsbränder och minskar brandrisker. Som privatpersoner hjälper brandkåristerna dessutom till vid cirka 1 600 olyckor per år, vilket minskar behovet av eftervård.
– Den här utredningen är exceptionell, eftersom genomslaget av brandkårens verksamhet knappast har kartlagts i så stor omfattning tidigare. I och med att räddningsväsendet har överförts till välfärdsområdena är det också viktigt att sätta ord på det värde som brandkårerna producerar, säger utvärderingschef Miikka Vuorinen.
Hundratals SROI-utvärderingar har genomförts internationellt. Utvärderingar som gäller brandkårsverksamhet och räddningsväsendet har tidigare genomförts åtminstone på Nya Zeeland, i Sverige och i Storbritannien. Resultaten av den utvärdering som SPEK nyligen publicerat är i linje med de internationella utredningarna i fråga om kostnadseffektivitet.
Vad är en SROI-utvärdering av brandkårsverksamhet?
Brandkårernas SROI-utvärdering genomfördes multimetodiskt genom att kombinera olika forskningsmetoder och material. Utvärderingen grundar sig på statistik från räddningsväsendet, vars data analyserades med hjälp av befintliga undersökningar samt genom utvärderingar, workshoppar och intervjuer. Över 550 personer med insyn i brandkårens verksamhet deltog i utvärderingen genom enkäter, intervjuer, workshoppar och möten.
- SROI Social Return on Investment, dvs. ekonomisk, social och samhällelig nytta av verksamheten.
- Jämförelse av samhälleliga kostnader och samhällelig nytta. Hur mycket avkastar en investerad euro?
- Europeiska fotbollsförbundet (UEFA) torde vara den kändaste organisationen som tillämpar SROI-metoden.
- SROI-utredningen av SPEK och Sosped Center undersökte larm- och hobbyverksamheten i frivilliga brandkårer samt brandkårsverksamhetens genomslag på samhällsnivå.
- Projektet finansierades av Brandskyddsfonden.
- Med brandkårsverksamhet avses i utredningen avtalsbrandkårernas arbete, avtalspersonalens arbete och frivilligverksamhet vid FBK-föreningar.
- I utredningen ingår inte räddningsverkens, dvs. räddningsväsendets, verksamhet.