Nyheter

Det finns fortfarande mycket att utveckla inom räddningsbranschens frivilligverksamhet i Östersjöområdets länder. Det här framgår av en nyligen utkommen studie som gjorts av Räddningsbranschens Centralorganisation i Finland. Vissa länder saknar strukturer, såsom lagar, myndighetsplaner och samordning av frivilliga. Det är också svårt att rekrytera och engagera frivilliga. Frivilligorganisationernas ekonomiska resurser är inte heller tillräckliga för räddningsverksamhet.

Itämeren vapaaehtoiset

Projektet Situationsbild av frivilligarbete för samhällelig resiliens i Östersjöregionen – ReSit sammanställde en situationsbild av frivilligverksamheten i tio Östersjöländer: Finland, Sverige, Norge, Danmark, Estland, Lettland, Litauen, Tyskland, Polen och Ryssland.

Situationsbilden för frivilligarbetet i Östersjöregionen är i många avseenden positiv: myndigheterna och frivilliga samarbetar med varandra i alla länder, frivilligarbetare omnämns i ländernas lagstiftning på någon nivå, man har oftast avtalat om samarbetet mellan frivilligorganisationer och myndigheter och relationerna mellan frivilliga och myndigheter anses i huvudsak vara goda.

– Resultaten av projektet visar att även om det finns skillnader i fråga om frivilligheten inom räddningsbranschen i Östersjöländerna, finns det också likheter. Projektet lyfte tydligt fram utmaningarna och utvecklingsobjekten, konstaterar Taina Hanhikoski, specialexpert vid SPEKs internationella verksamhet.

Hurdana uppdrag har frivilliga deltagit under tre senaste åren?
Frivilliga deltar mångsidigt i olika uppdrag, såsom räddnings- och efterspaningsuppdrag eller olycksförebyggande uppgifter. Det fanns totalt 138 respondenter för frågeformulären, 76 frivilligorganisationsledare och 62 myndigheter.

Utveckling behövs för att förtydliga de frivilligas roll

Tre rekommendationer gavs utifrån studien för att åtgärda utvecklingsobjekten i Östersjöländerna. För det första bör de frivilligas roll förtydligas i lagstiftningen, myndighetsplanerna och verksamhetsprocesserna. Man borde också utveckla samordningen av frivilligverksamheten.

– Räddningsmyndigheterna och frivilligorganisationerna spelar själva en viktig roll när det gäller att förverkliga rekommendationerna i praktiken. Myndigheterna kan till exempel engagera frivilliga i planeringen av beredskapsplaner och olika lagar, tipsar Kaisa Eskelinen, forskare vid SPEK.

– Förutom att tillgodose utbildning för de frivilliga, kunde frivilligorganisationerna också gärna se till att det erbjuds olika meningsfulla aktiviteter som utnyttjar de frivilligas kompetens. Statens uppgift är att säkerställa tillräcklig finansiering för frivilligverksamhet, säger Eskelinen.

Ungdomar borde lockas med i frivilligverksamheten

Den andra rekommendationen handlar om att man måste göra frivilligverksamheten mer attraktiv, särskilt bland ungdomar och på landsbygden. När det gäller rekrytering måste frivilligorganisationerna själva vidta olika åtgärder, men de behöver stöd från myndigheter, staten och de frivilligas arbetsgivare.

Den tredje rekommendationen gäller internationella åtgärder. Inom Östersjöområdet finns det, för att öka frivilligarbetares engagemang i civilskyddsuppgifter, ett behov av att bilda ett gemensamt nätverk av frivilligarbetare och myndigheter som planerar och övar tillsammans baserat på verkliga behov och officiella internationella riskscenarier.

Projektet Situationsbild av frivilligarbete för samhällelig resiliens i Östersjöregionen – ReSit är en del av ett bredare samarbete som områdets räddningsöverdirektörer har kommit överens om i Östersjöstaternas råd 2017.  Finland kommer att presentera projektets resultat och rekommendationer vid räddningsöverdirektörernas möte i juni. Ländernas räddningsöverdirektörer spelar en avgörande roll när det gäller att bjuda in myndigheter och frivilliga att delta i samarbetsforumet.

Projektet genomfördes huvudsakligen av Räddningsbranschens Centralorganisation i Finland. Samarbetspartner var Frederiksborg Brand Og Redning och Danish Civil Protection League i Danmark och Liepaja Municipal Police/ Union of the Baltic Cities (Safe Cities Commission) i Lettland. Projektet finansierades av utrikesministeriet och leddes av inrikesministeriet.

Forskningsmaterialet bestod av informationssökningar samt av enkäter och intervjuer som riktades till de säkerhetsmyndigheter som är verksamma inom Östersjöstaternas råd, räddningsmyndigheterna och direktörerna för frivilligorganisationerna.