Husbolagets ansvar

Senast i början av 2026 ska byggnadens ägare, till exempel ett husbolag, ha försäkrat sig om att det finns tillräckligt många fungerande brandvarnare eller andra anordningar i bostäderna som upptäcker en begynnande brand i ett så tidigt skede som möjligt och varnar dem som bor i bostaden.

Byggnadens ägare måste också se till att brandvarnarna och anordningarna fungerar.

Ansvaret övergår till byggnadens ägare oavsett om brandvarnarna i huset är batteridrivna eller anslutna till elnätet.

Vad är ett tillräckligt antal brandvarnare? Se punkt 6.

Syftet med lagändringen är att förbättra säkerheten och säkerställa att det finns en fungerande brandvarnare i varje bostad.

Problem har förekommit i hemmen med installationen och antalet brandvarnare. I fråga om bränder med dödlig utgång har det konstaterats att bostaden i många fall saknat brandvarnare eller att de inte har fungerat.

Alla kan inte underhålla sina brandvarnare själva. Dessutom kan vem som helst glömma att underhålla sina brandvarnare.

Reformen gäller brandvarnare i bostäder.

Om det förutom bostäder finns andra lokaler i fastigheten som är avsedda för övernattning ska brandvarnare installeras även i dem.

Om brandvarnare inte installeras i de här lokalerna bör byggnadens ägare förbjuda övernattning i dem.

Det centrala med tanke på ansvaret är om byggnadens ägare känner till att lokalerna används för övernattning.

I egnahemshus, radhus och fristående hus ska det finnas minst en brandvarnare på varje våning, även i anslutande källarvåningar och vindar.

Med vindar och källarvåningar avses inte sådana kalla utrymmen som ligger åtskilda från en bostad. Vid behov kan dessa utrymmen skyddas till exempel med värmedetektorer eller värmevarnare som tål växlande väderförhållanden.

Husbolagen bör utreda brandvarnarnas nuläge under lagens övergångsperiod 2024–2025. Vid kartläggningen utreds vilka brandvarnare som omfattas av underhållet och hur många de är.

Enligt räddningslagen har byggnadens ägare eller dennes representant rätt att få tillträde till en lägenhet redan under övergångsperioden, om det är nödvändigt för att uppfylla skyldigheten att anskaffa och underhålla brandvarnare.

Byggnadens ägare har rätt att besöka lägenheterna enligt överenskommelse. Se punkt 23.

Det är också bra att i god tid före övergångsperiodens utgång bestämma hurdana brandvarnare som ska anskaffas.

Om man beslutar att behålla bostädernas befintliga brandvarnare bör husbolaget klarlägga brandvarnarnas återstående tekniska livslängd samt utreda om antalet brandvarnare är tillräckligt eller om det behövs fler av dem. På så sätt kan underhållet planeras ordentligt.

De boende och husbolaget bör komma överens om förfaringssätt i sådana situationer där husbolaget beslutar att fortsätta underhålla de brandvarnare som ägs av de boende.

Enligt lagändringen ska brandvarnare ha anskaffats och installerats i bostäderna senast före utgången av 2025, även om husbolagen kan överta ansvaret för brandvarnarna redan före det.

Checklista för byggnadens ägare:

• Gör en bedömning av nuläget för att få en helhetsbild och underlag för nödvändiga åtgärder. (se punkt 4)
• Fastställ vad ni kräver av brandvarnarna och deras batterier. Beakta
  • Livslängden för brandvarnarna och batterierna
    • Till exempel måste ettårsbatterier bytas ut varje år, vilket påverkar underhållet och kostnaderna
  • Ska brandvarnarna ha en dämpningsfunktion eller inte?
  • Ska brandvarnarna kopplas samman så att när en varnare larmar, larmar också de andra varnarna i samma bostad?
• Räkna hur många brandvarnare det behövs.
  • Mer information och räknare: https://www.spek.fi/sv/sakerhet/brandsakert-bostadsbolag/antal-brandvarnare/
  • Beakta formen på lokalen och de faktorer som ökar risken för antändning.
• Gör en plan för installationen av brandvarnarna och säkerställ att montören känner till var de ska placeras.
  • Husbolaget ansvarar för brandvarnarnas installation.
  • I ansvaret ingår ansvar för rätt placering av brandvarnarna och för att de är tillräckligt många.
  • Mer information om placering av brandvarnare i en lägenhet: https://www.spek.fi/sv/sakerhet/brandsakert-bostadsbolag/brandvarnarens-placering/
• Gör upp en underhållsplan.
  • Servicen och underhållet av brandvarnarna planeras enligt tillverkarens eller importörens anvisningar.
  • Följ skriftligen upp genomförandet av servicen och underhållet.
• Gör tydliga anvisningar för de boende, bland annat om testning och felanmälan.

Observera:

Om brandvarnaren inte kan tystas vid ett falsklarm kan den boende söndra brandvarnaren för att få den att tystna. Detta medför kostnader för alla parter.

Falsklarm kan undvikas när brandvarnaren inte placeras i kök.

Enligt räddningslagen ska en bostad förses med ett tillräckligt antal brandvarnare eller andra anordningar som så tidigt som möjligt upptäcker en begynnande eldsvåda och varnar dem som finns i bostaden.

Hur bedömningen av ett tillräckligt antal brandvarnare och deras placering ska ske fastställs inte i lag eller förordningar. Enligt förordningen om brandvarnare bör man beakta formen på lokalen och de faktorer som ökar risken för antändning. Byggnadens ägare ansvarar för avvägandena i samband med detta.

SPEK rekommenderar brandvarnare åtminstone i alla sovrum och i tamburen.

Följande faktorer bör beaktas när det gäller antalet brandvarnare och deras placering:

• bostadsyta
• lokalens form
• aktiviteter som förorsakar särskild fara för antändning (t.ex. elapparater och batteridrivna apparater och var de laddas)
• hur väl brandvarnarens larmljud hörs i alla de delar av bostaden där människor vistas.

Lägg också märke till att:

• en sovande person är särskilt utsatt. Därför är det viktigt att ha brandvarnare i alla sovrum.

Det måste finnas minst en brandvarnare per varje begynnande 60 m2. Dessutom måste det finnas minst en brandvarnare på varje våning.

Endast en brandvarnare räcker sällan till i en 60 kvadratmeter stor bostad.

Säkerhetsrisken som uppstår på grund av en defekt brandvarnare blir betydligt större om det endast finns en brandvarnare i bostaden.

Mer information om antalet brandvarnare och räknare: https://www.spek.fi/sv/sakerhet/brandsakert-bostadsbolag/antal-brandvarnare/

Mer information om placering av brandvarnare i olika slags lägenheter: https://www.spek.fi/sv/sakerhet/brandsakert-bostadsbolag/brandvarnarens-placering/

Att ta sig bort från en brand handlar om minuter. Brandvarnare bör placeras på sådana platser där de kan reagera snabbt på rök. På så sätt kan man lämna bostaden så snabbt som möjligt.

Rökspridningen begränsas av lokalens form, såsom väggar och dörrar, samt takets form, som kan styra röken i en viss riktning eller bromsa dess framfart till brandvarnaren.

Exempel på problemsituationer:

Om det inte finns någon brandvarnare i sovrummet:
Rökgaser kan bli bedövande giftiga inne i ett rum innan de fortsätter sprida sig, till exempel innan de når brandvarnaren i tamburen. Den boende upptäcker inte branden i tid och kan inte ta sig ut.

Om det inte finns någon brandvarnare i vardagsrummet:
Om dörrarna är täta kan branden vara långt utvecklad när röken når brandvarnaren i ett annat rum. Till exempel kan en brand i vardagsrummet hindra de boende från att lämna bostaden om den enda brandvarnaren finns i sovrummet. Röken fyller utgångarna från bostaden innan brandvarnaren i sovrummet hinner reagera.

Brandvarnare bör inte placeras i bastur eller badrum och inte heller i kök, där matlagningen kan orsaka falsklarm.

Ett för kort avstånd till badrumsdörren kan också orsaka falsklarm.

Falsklarmen bör minimeras när brandvarnare placeras ut.

Byggnadens ägare, det vill säga husbolaget, ska se till att brandvarnarna är tillräckligt många och att de installeras korrekt.

I anskaffningsskyldigheten ingår också anskaffning och byte av batterier samt byte av brandvarnare senast vid slutet av deras tekniska livslängd eller om de går sönder.

Underhållsansvaret fullgörs genom service och underhåll av brandvarnare på ett regelbundet och systematiskt sätt samt åtgärder vid felanmälningar.

Byggnadens ägare bör planera arrangemangen kring brandvarnarnas underhåll och instruera de boende.

I underhållsansvaret ingår bolagsrättslig tillsynsskyldighet, vilket innebär att installationen, servicen och underhållet av brandvarnare samt hanteringen av felanmälningar ska följas upp och att avvikelser bör åtgärdas på ett effektivt sätt.

Ansvaret för brandvarnarna övergår till byggnadens ägare 1.1.2026, varefter byggnadens ägare ansvarar för brandvarnarna oberoende av deras typ.

Ägaren till en byggnad, till exempel ett husbolag, kan dock besluta att överta ansvaret för brandvarnarna redan tidigare.

I nya byggnader har ansvaret för de brandvarnare som är anslutna till elnätet legat hos byggnadens ägare sedan byggnaden färdigställdes.

Byggnadens ägare ska ge de boende tydliga anvisningar om brandvarnarna åtminstone på finska eller svenska (beroende på vilket språk som används i husbolaget) så att de boende känner till sina uppgifter och ansvarsområden. Det rekommenderas att anvisningarna också är på engelska om personer med ett främmande språk som modersmål bor i byggnaden.

I anvisningarna ska ingå bland annat

• vad brandvarnarens olika ljud- och ljussignaler betyder
• hur brandvarnaren testas
• hur man identifierar ett fel på brandvarnaren
• hur man anmäler fel i brandvarnaren eller att batterierna är slut och hur fort anmälan leder till åtgärder.
• information om att en boende inte själv får ta brandvarnare ut bruk, samt att det till och med kan vara livsfarligt att ta loss nätanslutna brandvarnare från taket.
• andra anvisningar som tillverkaren eller importören av brandvarnaren har gett och som är relevanta för den boende.

Husbolaget ska också i fastighetens räddningsplan ge anvisningar om vad de boende ska göra när en brandvarnare larmar.

Arbetsuppgifter kan läggas ut på entreprenad

Ett husbolag har avtalsfrihet. Bolaget kan välja önskad serviceleverantör, till exempel ett serviceföretag, och ingå ett avtal om de praktiska arrangemangen för underhållet av brandvarnare.

Byggnadens ägare ska se till att brandvarnarnas anvisningar om installation, service och inspektion beaktas och att man vid behov också kan reagera snabbt på invånarnas felanmälningar.

Ansvaret kan inte läggas ut på entreprenad

Oberoende av vilken serviceleverantör som utför de praktiska installations- och underhållsuppgifterna är det byggnadens ägare som omfattas av den bolagsrättsliga tillsynsskyldigheten gällande installation och underhåll. Detta ansvar kan inte läggas ut på entreprenad.

Tillsynsskyldigheten innebär att ägaren ska följa installationen, servicen och underhållet av brandvarnare, samt att ägaren reagerar på felanmälningar och ingriper i problem på ett effektivt sätt.

I praktiken innebär detta att ägaren bland annat ska begära tillräcklig information av serviceleverantören om att brandvarnarna underhålls enligt avtal. Detta kan till exempel ske med hjälp av en elektronisk servicebok.

Byggnadens ägare kan köpa installations- och underhållstjänster för brandvarnare till exempel av ett servicebolag, ett bevaknings- eller säkerhetsföretag, ett företag som installerar brandvarnare eller någon annan serviceleverantör.

Om invånarna upprepade gånger tar brandvarnare eller deras batterier ut bruk finns det skäl att överväga om brandvarnarna är rätt placerade. Till exempel kan en brandvarnare i köket orsaka falsklarm.

Om orsaken är annan än teknisk och inte har att göra med varnarens placering kan det bli nödvändigt att överväga fjärrövervakade brandvarnare eller en brandlarmanläggning. I praktiken innebär detta att en fastighetsövervakare, ett vaktbolag eller någon annan motsvarande part får veta om att brandvarnaren i en bostad larmar, är ur funktion eller har tagits ur bruk.

Det är viktigt att föra bok över bristerna och åtgärdandet av dem så att de kan beaktas när underhållet planeras.

Byggnadens ägare bör redan i planeringsskedet beakta de risker som orsakas av de boendes handlingar. Risken kan variera beroende på de boendes förutsättningar och funktionsförmåga.

Ett husbolag kan installera batteridrivna brandvarnare i lägenheterna om

• det inte redan finns brandvarnare som är anslutna till elnätet i byggnaden
• en högre nivå inte krävs enligt byggreglerna eller bygglovet, som nätanslutna brandvarnare
• man inte måste genomföra en bedömning av byggnadens utrymningsskydd som visar att batteridrivna brandvarnare inte räcker till för en säker utgång.

De brandvarnare som installeras ska uppfylla kraven i SFS-EN 14604. En brandvarnare kan även bytas ut mot ett brandlarm eller en rökaktiverad branddetektor enligt standard EN 54 som försetts med sockelsirén.

Byggnadens ägare får byta ut alla brandvarnare i lägenheterna.

När ett husbolag beslutar att installera nya brandvarnare i en lägenhet, men den boende vill behålla sina egna brandvarnare, har den boende rätt att behålla dem. Byggnadens ägare ansvarar endast för de brandvarnare som den anskaffat och den boende ansvarar för de brandvarnare som hen anskaffat och installerat.

Om husbolaget efter en kartläggning konstaterar att varnarna i lägenheten fungerar och att de är tillräckligt många, kan husbolaget besluta att ta över deras underhåll.

Se punkt 19 för mer information.

Om den återstående livslängden för de befintliga brandvarnarna är tillräcklig kan de användas efter att reformen har trätt i kraft.

Byggnadens ägare kan i samråd med de boende komma överens om att husbolaget fortsätter underhållet av redan installerade brandvarnare. Trots detta måste man kontrollera att brandvarnarna är tillräckligt många och att de placerats rätt. Ju fler lägenheter det finns i byggnaden eller byggnaderna, desto mer sannolikt är det att helheten blir svår att hantera med den här lösningen.

Den tekniska livslängden för en brandvarnare är vanligtvis 5–10 år, varefter de måste bytas ut. Byggnadens ägare beslutar om bytet och när det genomförs. Anvisningarna från brandvarnarens tillverkare, brandvarnarens beräknade livslängd samt till exempel rengöring bör beaktas vid bytet.

Husbolagets styrelse kan låta installera ett system som är bättre än det befintliga, men beroende på systemets storlek och kostnader kan detta kräva ett beslut av husbolagets bolagsstämma.

Mindre förbättringar i brandvarnarnas tekniska genomförande eller funktioner ingår i det normala underhållet.

Observera:

Byte av brandvarnare i husbolag är ett sådant underhållsarbete som avses i 4 kap. i lagen om bostadsaktiebolag, i allmänhet även när brandvarnarna byts ut innan deras tekniska livslängd har löpt ut. Att byta ut brandvarnare är en del av det normala underhållet i ett husbolag.

En förbättringsåtgärd som kräver beslut av bolagsstämman kan bli aktuell till exempel om brandlarm enligt standard EN54 anskaffas för att ersätta befintliga batteridrivna brandvarnare. Detta kan kräva betydande kabeldragningar och monteringsarbeten, vilket avsevärt förbättrar den nuvarande nivån, även om det också kan höja kostnaderna.

Om brandvarnare som är anslutna till elnätet har installerats i byggnaden under byggskedet ska de underhållas och inte ersättas med batteridrivna.

I övrigt kan traditionella, batteridrivna brandvarnare installeras i bostäder även efter 2025.

Utrustningskraven för brandvarnare har inte ändrats i samband med lagändringen om brandvarnare och skyldigheten att anskaffa brandvarnare har inte utvidgats till exempel så att den skulle gälla gemensamma utrymmen i ett bostadshus.

Enligt räddningslagen finns det alltså inga krav på att ansluta brandvarnare till elnätet eller göra dem avläsbara på distans. Kravet på brandvarnare som är anslutna till elnätet gäller endast ny- och renoveringsbyggnation.

Brandvarnarnas antal, typ, funktionsprincip, placering, strömförsörjning, ålder och andra egenskaper kan variera mycket när det gäller brandvarnare som anskaffats av de boende.

De olika brandvarnarna kan vara svårhanterade ur service- och underhållssynpunkt. Det kan också bli svårt att samla in tillförlitliga uppgifter om dem.

Även om ansvaret för anskaffning och underhåll av brandvarnare övergår till byggnadens ägare, övergår inte äganderätten till de befintliga brandvarnarna.

Enligt räddningslagen har byggnadens ägare eller dennes representant rätt att få tillträde till en bostad vid ärenden som gäller installation och underhåll av brandvarnare. Denna rätt gäller redan under den i lagen angivna övergångsperioden 2024–2025.

Besöket i bostaden ska ordnas inom rimlig tid och vid en tidpunkt som passar den boende, om inte arbetet är brådskande eller av en sådan art att det kräver något annat.

De boende meddelas om besöket på förhand. Se punkt 24.

Målet bör vara att så exakt som möjligt ange tidpunkten för besöket i meddelandet, så att den boende orsakas så lite olägenhet som möjligt, till exempel gällande arbete och husdjur. Om tiden inte passar den boende kan hen ta kontakt och komma överens om en ny tid.

Vid den överenskomna tidpunkten för besöket ska den boende lämna säkerhetslåset öppet så att tillträde till bostaden är möjligt med huvudnyckel. Den boende måste tillse att besökaren har tryggt tillträde till bostaden.

Det är god praxis att meddela om besöket i god tid, vanligtvis minst en vecka innan arbetet utförs. Det finns inga bestämmelser om hur den boende ska meddelas om besöket.

Det räcker med att meddelandena delas ut till varje bostad.

Meddelandet ska innehålla

• information om orsaken till besöket
• den beräknade tidpunkten för besöket
• information om besökets beräknade längd
• avsändarens kontaktuppgifter
• kontaktuppgifter till den som besöker bostaden
• en uppmaning om kontakt om den tid som nämns i meddelandet inte passar den boende.

Målet bör vara att så exakt som möjligt ange tidpunkten för besöket i meddelandet, så att den boende orsakas så lite olägenhet som möjligt, till exempel gällande arbete och husdjur.

Om en person som utför installation eller underhåll av brandvarnare till utomstående lämnar ut uppgifter som omfattas av hemfriden, kan personen göra sig skyldig till spridning av information som kränker privatlivet (24 kap. 8 § i strafflagen).

Antalet felanmälningar om brandvarnare kan minimeras om underhållet planeras noggrant och batterierna byts ut i tillräckligt god tid.

I räddningslagen finns inga tidsfrister för hur fort man ska reagera på felanmälningar. Eftersom den boende omedelbart måste anmäla ett fel i brandvarnaren, bör även byggnadens ägare reagera på anmälningarna utan dröjsmål.

En åtgärd är särskilt brådskande när brandvarnarnas förmåga att upptäcka en brand så tidigt som möjligt eller att varna personer i bostaden allvarligt äventyras. Därför bör till exempel den enda brandvarnaren i en liten enrummare repareras snarast.

Ett tomt batteri kan orsaka störande oljud

En signal om att batteriet i en brandvarnare snart är slut kan störa boendemiljön och förhindra möjligheten till sömn. Byggnadens ägare är skyldig att omedelbart byta ut brandvarnarens batteri mot ett nytt eller byta ut hela brandvarnaren mot en ny.

Batterier och brandvarnare är bra att ha i reserv

Batterier och nya brandvarnare bör hållas i reserv. De kan till exempel förvaras i servicebolagets lager eller i husbolagets teknikrum. Vid behov kan en batteridriven brandvarnare också installeras för att ersätta en defekt nätansluten brandvarnare om den inte kan repareras utan dröjsmål.

Om felet inte hindrar brandvarnaren från att fungera och det finns tillräckligt många brandvarnare i bostaden trots felet, kan byggnadens ägare efter eget gottfinnande utföra underhållet inom skälig tid.

De boende bör få anvisningar om hur de ska agera vid olika störningar och larm.

Det finns olika brandvarnarmodeller på marknaden och därför bör deras bruksanvisningar läsas. Vissa brandvarnare kan inte bytas utan att röra vid spänningsförande delar. I ett sådant fall måste varnaren bytas av en verksamhetsutövare i elbranschen.

Den som utför elarbetet eller sköter driften bör vara förtrogen med eller instruerad i arbetsuppgiften och till den hörande elsäkerhetskrav. Den som genomför installationen och underhållet måste följa anvisningarna från brandvarnarens tillverkare.

Elinstallationsrättigheter för elarbeten krävs inte om den nominella spänningen inte överstiger 50 volt växelström eller 120 volt likström. Förutsättningen är att personen kan utföra arbetet och att personen har blivit förtrogen med eller instruerad i arbetets genomförande.

Om personen kommer i kontakt med spänningsförande delar som överstiger gränsvärdena vid installationer, underhåll eller reparationer, får arbetet endast utföras av en verksamhetsutövare som har gjort en anmälan om elarbeten till Säkerhets- och kemikalieverket Tukes register.

Exempel 1:

Idag består nätanslutna brandvarnare vanligen av två delar:

• En monteringssockel med 230 V nätanslutning, vars spänningsförande delar är beröringsskyddade efter installationen. Den här delen får endast installeras eller bytas av en verksamhetsutövare i elbranschen.
• En brandvarnardel, som ofta också rymmer en reservströmkälla (batteri) och som kan anslutas till sockeln utan beröring av spänningsförande delar. Den här delen kan tas loss från sockeln av en lekman så att batteriet eller brandvarnaren kan bytas ut.

Exempel 2:

I vissa modeller är brandvarnarens sockel inte direkt ansluten till 230 V:s spänning, utan kan till exempel vara kopplad till en central eller liknande med 12–24 V:s spänning. Då måste till exempel sockeln inte bytas av en verksamhetsutövare i elbranschen.

Observera:

Om det råder tvivel om den nätanslutna brandvarnarens typ, bör batteriet bytas av en verksamhetsutövare i elbranschen.

Granskningsintervallet beror på brandvarnaren, de tekniska lösningarna och tillverkarens anvisningar.

Batteriet i en konventionell batteridriven brandvarnare måste bytas ut minst en gång per år, om inte annat anges i produktinformationen. Ett batteri med längre urladdningstid förlänger bytesintervallet.

Alla brandvarnare fungerar inte med samma batterityper. När varnarna anskaffas bör man ta reda på vilken strömkälla som krävs och om batterierna kan bytas ut. De vanligaste batterityperna för brandvarnare är 9V, AAA och knappbatterier.

Tillverkarna har sedan 2010 förpliktats uppge all sådan information som krävs vid ett byte. Av informationen ska framgå utgångsdatum eller tillverkningsdatum.

Om informationen saknas är brandvarnaren föråldrad.

Observera:

Även batteritillverkarna kan ange ett “bäst före”-datum eller motsvarande datum för batteriet.

Brandvarnare sorteras som el- och elektronikavfall. Brandvarnare ska lämnas till återvinningsstationer för el- och elektronikavfall.

Lägg inte lösa batterier i el- och elektronikavfallet på grund av antändningsrisken. Tejpa för polerna och lägg batterierna i batteriinsamlingen för farligt avfall.

Krav på brandvarnare, placering och underhåll (Säkerhets- och kemikalieverket Tukes): https://tukes.fi/sv/produkter-och-tjanster/anordningar-inom-raddningsvasendet/brandvarnare

Byggnadens ägare, till exempel ett bostadsaktiebolag eller hyresfastighetsbolag, ansvarar för att installera och underhålla brandvarnarna och ge anvisningar om dem till de boende.

Den boende är skyldig att utan dröjsmål meddela husbolaget om fel i brandvarnaren:

• Om brandvarnarens batteri tar slut.
• Lampan slutar blinka.
• Det finns misstanke om fel.
• Ingen larmsignal hörs när testknappen trycks in.

Den boende bör känna till

• hur många brandvarnare det finns i bostaden
• var de finns
• hur fel rapporteras till byggnadens ägare.

Den boende bör testa brandvarnaren regelbundet genom att trycka på testknappen.

Den boende får inte ta loss brandvarnaren eller batteriet eller skada den till exempel genom att måla den. Vid problem ska den boende kontakta byggnadens ägare.

I ett husbolag är inte bara den boende utan också aktieägaren skyldig att anmäla fel i brandvarnaren utan dröjsmål efter att ha fått kännedom om saken. En boende eller aktieägare kan bli skadeståndsskyldig om personen försummar sin anmälningsskyldighet och detta orsakar skada för bolaget eller en tredje part.

Vanligtvis testas en brandvarnare genom att trycka på testknappen som finns på brandvarnaren.

Testningen säkerställer att brandvarnarens larmljud fungerar. En blinkande lampa visar att brandvarnaren får ström, men inte att larmljudet fungerar.

Testningen bör ske regelbundet och alltid efter en längre frånvaro från bostaden.

Vissa brandvarnare kräver testning oftare än andra. Husbolaget ger anvisningar till de boende.

Att klättra upp till brandvarnaren för att testa den rekommenderas inte. Testknappen på brandvarnaren kan tryckas in till exempel med ett borstskaft utan risk för fallolycka.

Observera:

• Nätanslutna brandvarnare måste också testas.
• Oberoende av batteriets urladdningstid behöver brandvarnaren alltid testas regelbundet.

Den boende kan anmäla en felaktig installation till byggnadens ägare enligt anvisningar, och ägaren beslutar om fortsatta åtgärder.

Byggnadens ägare ansvarar för att de brandvarnare som anges i planerna har installerats korrekt och att leverantörens anvisningar har beaktats i planeringen.

Se även punkt 38.

Brandvarnarna i en bostad får inte tas bort om det leder till att det inte längre finns tillräckligt många fungerande brandvarnare i bostaden. Den boende ska känna till hur många brandvarnare det finns i bostaden och var de finns samt följa anvisningarna.

Den boende får inte ta bort eller skada brandvarnare som husbolaget har låtit installera.

Den boende får inte ta bort brandvarnare eller batterier. Brandvarnarna får inte heller skadas på annat sätt, till exempel genom målning.

Om en boende uppsåtligen eller av oaktsamhet orsakar skador på brandvarnare som bolaget ansvarar för, kan den boende bli skyldig att ersätta den skada som hen orsakat.

Om det i samband med underhållet av brandvarnare framgår att en betydande del av de boende har tagit bort brandvarnare, ska de boende ges tydligare anvisningar om saken och underhålls- och granskningsintervallen för brandvarnarna planeras om.

I husbolagets planer och boendeanvisningar fastställs vilka brandvarnare som underhålls av byggnadens ägare. En boende kan köpa extra brandvarnare och ansvarar då själv för deras underhåll.

Ansvaret för att underhålla nätanslutna brandvarnare ligger alltid hos byggnadens ägare.

Byggnadens ägare, det vill säga bostadsaktiebolaget eller hyresfastighetsbolaget, ansvarar för att anskaffa, installera och underhålla brandvarnarna. I det ingår att byta batterier samt byta ut trasiga eller föråldrade brandvarnare.

Den boende bör meddela husbolaget om brister enligt husbolagets anvisningar.

Den boende ska skriftligen anmäla bristerna till byggnadens ägare och fråga vilka åtgärder ägaren tänker vidta för att rätta till situationen och inom vilken tidsram.

Om den boende trots ansträngningar inte kan komma överens om saken med husbolaget, kan den boende kontakta räddningsverket, till exempel jourhavande brandinspektör. Räddningsverkens kontaktuppgifter finns här: https://pelastustoimi.fi/sv/raddningsverken

Anskaffning, installation och underhåll av brandvarnare regleras i räddningslagen. Tillsynen av dessa hör till räddningsverkets lagstadgade uppgifter.

Kolmonoxid- och värmevarnarna kompletterar säkerheten och kan inte ersätta en brandvarnare som bygger på att identifiera rök.

Kolmonoxidvarnaren är inte obligatorisk i en fastighet, men installation av en sådan rekommenderas i rum där det till exempel finns en öppen spis, ett kylskåp som drivs med gasol eller en oljepanna.

Värmedetektorn kan användas för att förbättra säkerheten till exempel i kök eller täckta bilparkeringar. Spisvakter rekommenderas i första hand framför värmedetektorer i kök.

Behovet av kolmonoxidvarnare och spisvakter bör bedömas vid planeringen av en helhet.

Vid behovsutredningen och anskaffningen av brandvarnare bör husbolaget beakta eventuella särskilda behov som hörselnedsättning bland de boende. Ansvaret för att identifiera specialbehoven och meddela om dem ligger på den boende.

I och med lagändringen övergår ansvaret för anskaffning och underhåll av brandvarnare till byggnadens ägare. Enligt 4 § i förordningen om brandvarnare bör larmsignalen vid behov ges på något annat sätt än genom en akustisk signal.

Till exempel behöver en hörselskadad person extra tillbehör till sina brandvarnare för att kunna upptäcka en brand i tid och ta sig ut ur bostaden. Det kan till exempel handla om vibrerande och blinkande larmdon.

Den boende kan också ha en fysisk funktionsnedsättning, till exempel rullstol eller kortväxthet. Då är det bra att installera en brandvarnare som kan kontrolleras på en lägre nivå. Till exempel kan testknappen för brandvarnaren placeras på lämplig höjd.

En person med funktionsnedsättning kan få full ersättning för tillbehör av välfärdsområdet, som ansvarar för funktionshinderservicens kostnader. Välfärdsområdena ansvarar dock inte för installationen och underhållet av tillbehören.

Byggnadens ägare bestämmer om den boende erbjuds tjänster mot en extra kostnad så att den utrustning som den boende behöver kan installeras och underhållas. Då fakturerar byggnadens ägare den boende för kostnaderna som ersätts av välfärdsområdet.

Observera:

Enligt räddningslagen måste byggnadens ägare se till personer som befinner sig i byggnaden vid en brand eller någon annan plötslig fara kan lämna byggnaden eller räddas på något annat sätt.

Om en boende inte kan testa brandvarnaren eller upptäcka fel på den till exempel på grund av en skada eller funktionsnedsättning, bör man komma överens med den boende om hur brandvarnarna ska granskas. Byggnadens ägare kan säkra brandvarnarnas funktion oftare än i andra bostäder.

Om brandvarnarna har försetts med tillbehör, såsom ljus- och ljudlarm, är det bra att ordna underhållet av dem i samband med brandvarnarnas underhåll.

Byggnadens ägare bestämmer om den boende erbjuds tjänster mot en extra kostnad så att den utrustning som den boende behöver kan installeras och underhållas. Då fakturerar byggnadens ägare kostnaderna av den boende, som får ersättning från välfärdsområdet för anskaffningen av en brandvarnare. Avtal om kostnaderna för installation och underhåll måste ingås mellan parterna.

Observera:

Det kan till exempel hända att ett tillbehör till en brandvarnare bara meddelar om ett fel med ljudsignaler, även om det har ett ljuslarm. Det här bör beaktas i serviceprogrammet och i de anvisningar som den boende får.